Jag har alltid sökt efter någonting
Jag vet inte vad eller varför men eftersom jag är en social ensamvarg så har jag haft mycket tid till att söka. Att söka idag är enkelt, vi har trots allt världens största bibliotek nära till hands med hjälp av en dator och internet.
12 augusti, 1895, Helsingfors Kära dagbok, Dagen började som så många andra, med ljudet av vävstolar som klapprade och viskningarna av kvinnor som delade de senaste nyheterna från fabriken och bortom. Mina händer har blivit grova och förhärdade av det oändliga repetitiva arbetet, och ändå finner jag en slags tröst i det konstanta ljudet och rytmen av maskinerna i Johansson Textiles. Jag ser honom, herr Johansson, ibland – blickande ut över sin dominion från kontoret uppe på andra våningen. Han ser aldrig riktigt på oss, de verkliga skeppen som driver hans enorma fartyg. Vi är ansiktslösa, vi som skapar hans rikedom med våra hårt arbetande händer. Här i fabriken, kära dagbok, skapas både välfärd och elände, beroende på vem du frågar. För herr Johansson och hans familj är denna plats en guldgruva, medan för oss som står böjda över vävstolarna dag ut och dag in, det är en nödvändig börda. Och jag kan inte låta bli att undra, skapar vi vår egen undergång genom att ar...

Kommentarer
Skicka en kommentar
Du och jag kanske har olika bild av världen. Oroa dej inte, det är vanligare än man kan tro, så skriv gärna vad du tycker.